Idag gick vi mer Mr Son p aformiddagen. Forst gick vi runt i de olika rummen pa det dyra "Out patient department".

Mr Son pratar valdigt bra engelska, och ar saker pa sin engelska sa man far reda pa mycket mer om patienterna. Kan han inte de exakta orden sa forsoker han att anvanda andra ord. Manga andra vagar inte forsoka. Men han ar ju oxa en bit over 50 ar, och har lite erfarenhet!

Han sken upp som en sol nar vi ville se hans avdelning, Intensive Care Unit (ICU).

Han visade oss runt och berattade om de olika patienterna och deras sjukdommar.Han har en lakarkollega som arbetar pa samma avdelning, hon dyker upp titt som tatt, oavsett vart vi befinner oss pa sjukhuset. Hon halsar glatt, alltid med ett jatte leende, och vinkar som en tok. Dessa tva dagarna har hon foljt med oss runt i de olika undersokningsrummen nar hon har haft tid over. Med Mr Son's hjalp ovar hon sin engelska pa oss. Detta tycker vi ar jatteroligt, hon staller fragor och pratar pa. Ibland blandra hon in lite Vietnamesiska, men da hjalper Mr Son till att oversatta.

Pa denna avdelning fanns det aven en hel del studeter, dessa kom ocksa in i rummen nar vi var dar, men inte for att de var intresserade av patienterna, utan for att sta och titat pa oss, jag overdriver inte om det var narmre tio sjukskoterske- och lakarstudenter inne i rummet. Tva av dem foljde sedan med aven till det sist arummet, men de pratade med oss p amycket knagglig engelska och stallde fragor, sa det var bara trevligt. Alla som glor pa en ar ite lika trevligt.

Under hela formiddagen idag fick vi se att aven i Vietnam kan man visa respekt gentemot patienterna. Jag och Frida har disskuterat om det kan vara sa att Mr Son har lart sig lite fran Sverige, dar han tydligen har varit en langre tid for nagot projekt inom emat smarta. Han var den forsta vi har traffat som knackar pa alla dorrar till undersokningsrummet innan han gar in. Nar vi skulle besoka gynrummet fragade han lakaren om patienten, berattade kort for oss, sedan gick han ut och vantade i korridoren. Varje gang innan vi har varit med har de manliga lakarna oh sjukskoterskorna rannt in och ut i rummen under pagaende gyn-undersokning.

Dessutom lat han alla patienter prata klart innan han vande sej till oss och oversatte. Han gick inte bara ifran patienterna nar de pratade med honom. Nar vi var pa ICU pratade han lange med en dam som var jatte orolig, hon hade aldrig tidigare varken fatt dropp eller legat pa sjukhus, och dessutom var hon langt hemmifran. Hon hade blivit svart sjuk nar hon var och halsade pa slakt i Uong Bi, kom hon fran Ho Chi Minh City, Saigon, langt nere i soder i Vietnam.

Nu lite bilder!

Forst lite bilder fran akuten. Den forsta ar pa ett av undersokningsrummen. Den andra bilden ar pa ett rum man anvander for att skolja av patienter som kommer in, om de ar valdigt blodiga, lerida osv. Har magpumpar man aven de personer som kommer in och har svalt for mycket tabletter eller liknande. Tredje bilden ar rontgenbilden pa en axel pa en man som kom in efter en trafikolycka nar vi var pa akuten. Ni med lite anatomi kunskap ser att detta inte ser riktigt bra ut, och att denan mannen hade valdigt ont.

Aven detta lite bilder fran akuten. Det forsta ar pa skapet dar man forvararar steriliserade instrument. Instrumenten ar inlindade i lakan och skapet star alltid olast och ibland pa glant. Den andra bilden ar fran samma rum, men i detta skapet forvarar man mediciner, av alla sorter och varianter. Detat skapet finns det las pa, men nycklarna sitter i och dorrarna ar lite p aglant. Dessutom star dorren till detta rummet oppen hela tiden.

Bild ett ar pa rontgenmaskinen i det lilla rontgenrummet p aden dyra "Out patient department". patienterna har behover inte vanta pa att bli rontgade p aden stora rontgen avdelningen. Bild tva ar pa en kille som ar sju ar gammal. Hans mamam var duktig pa engelska, och han passade pa att ova de fa fraser han kunde nar han traffade oss. Vad vi jbade med, vad vi hette, vad vi kom ifran, hur gamla vi var, och till sist den ovantade fragan om vi ater mycket agg! :) Bild tre ar fran ogon-rummet. Har gor man en synundersoknig. Skukskoterskan orkade dock inte hoja bordet, da sag hon ju inte, och att byta stol med patienten ar tydligen inte att tanka pa. Sa Han fick sitat valdigt obekvamt. Det kom en liten, liten gubbe efterat, och han fick ocksa boja sej jattemycket. Dags att tanka over detta kanske..!